Saturday 31 October 2009

Sa fer lontan ki nou pa ti finn zwenn kamarad Rosaire Perrine, depi Rodrig … Rodrig kot Group abaim finn deza al fer 2 fwa enn latourne ! .

Premye fwa ti okoumansman nou legzistans.. avek omwin 7 kamarad aveg . La nou ti fer konesans Rodrig e bann dimounn kouma Rozanz André. Dezyem fwa avek omwin enn sinkantenn zanfan ek zot paran… lepok kot Ti Marmit ti pe donn bal. Rodrig ki touzour dan nou panse

Rozer ti parmi bann dimounn ki ti vey lor nou pou sa 2yem vizit la. Zedi, ziska tar nou finn ena enn zoli partaz lor lakiltir e sirtou patrimwann Rodrig. Seki ankor pli zoli, seki nou finn aprann enn sante ki rakont bann bon zafer depi Rodrig…, kouma so zariko, so plantasyon, Ki sann la pa konn kalite zariko rouz ki Rodrig ena.. tro bon sa! Zariko lakrem, avek enn gou partikilye…

Rosaire finn partaz enn zoliiiiiiiiiii sante patrimwann ... rakont lanbyans dan karo kan pe plant zariko. Paret ousi ki lagrikiltir pa enn zafer ki Rodrig ape neglize… Tant mieux!


Soley leve mama,
Lalinn kouse nou ale

O e sa sezon la

Ramass to bajou semez
Ramass to bajou
Ramass to bajou semez
Mo na pa per twa

Mo na pa per twa semez
Mo na pa per twa
Mo na pa per twa semez
Mo per to bote

Nou zwenn Rosaire.. e konpliman tou bann kam depi Rodrig. Kitfwa nou vinn fer enn letour lane prosenn....

Sunday 25 October 2009

At the core of our education system...

The international hearing on the harm done in schools by the suppression of the mother tongue organized by Ledikasyon Pou Travayer , saw some 47 testimony from a wide range of witnesses. Excerpts from the Findings delivered yesterday by the jury who had to analyse those experiences and specifically the ham resulting from the neglect of the mother tongue in the school.


*Mauritian Kreol appears to have established itself as the national language of Mauritius.
*Learning a second or a foreign language and at the same time learning other subjects through a second or foreign language makes the life of the young Mauritian child almost unbearable.
*The language policy adopted in primary education has dramatic consequences. The rate of failing after nine years of schooling is astoundingly high.
*Mauritius uses mainly English or French as the main medium of instruction, even if Kreol of Bhojpuri may be used orally. This is known as submersion education and it violates the right to education.

THE PRESENT EDUCATIONAL SYSTEM IN MAURITIUS OFTEN VIOLATES CHILDREN’S RIGHT TO EDUCATION.

IT OFTEN PREVENTS ACCESS TO EDUCATION.

IT DISCRIMINATES CHILDREN ON THE BASIS OF LANGUAGE AND IT DOES NOT GRANT CHILDREN EQUAL PROTECTION OF THE LAW.

IT CAN CAUSE AND OFTEN CAUSES SERIOUS HARM TO CHILDREN; THIS HARM CAN HAVE CONSEQUENCES FOR THEM DURING THE REST OF THEIR LIVES.
span >
em>IT ALSO HAS NEGATIVE IMPLICATIONS FOR THE COUNTRY AS A WHOLE, IN TERMS OF LACK OF DEVELOPMENT AND USE OF THE FULL POTENTIAL OT ITS PEOPLE IN TERMS OF COGNITIVE, EMOTIONAL AN EDUCATIONAL CAPABILITIES AND CREATIVIT AND IN TERMS OF BOTH DEMOCRATIC PARTICIPATION AND ECONOMIC DEVELOPMENT.

We shall publish excerpts from the list of Recommendations, tomorrow.

Salam,

Wednesday 21 October 2009

2yem Zour Hearing ti ranpli ar lemosyon

Nou ena plezir reprodwir de-trwa zoli moman parmi bann gran moman:

* Rama Poonoosamy , editer liv tri-ling – direkter lazans Immedia – ex Minis laKiltir dir:
“finn ena boukou ipokrizi lor lang maternel par bann gran parti politik..”

RP rakont enn konversasyon ant enn profeser lekol loret ek enn so koleg dan staff room:
Koleg: “ Pa kapav koz serye dan langaz Kreol ”
Nikhil : Be to le dir ki pandan 28 an, sak fwa mo mama finn ouver so labous ar mwa, li ti pe badine?

* Rada Kistnasamy, mamb Ledikasyon Pou Travayer rakont debi LPT:
“ Nou pran konsyans mank materyel an Kreol e nou fer demars pou koumans pibliye. Malerezman linprimri pale inprime. Lerla mem nou koumans rant dan travay linpresyon.”

Sutthyudeo Tengur, prezidan GHTU) :
“ private radios have never broadcast a single programme in bhojpuri” “ languages …should not be associated with religions or communities”

*Patrick Ramdhony, profeser primer retrete: “ pa servi kreol dan lekol fer paarti enn stratezi pou reprodir system klas sosyal dan sosyete. Mo finn konpran ki sa li pa natirel, li programe” …”dan census, mo mama ti dir nou koz franse lakaz. Me zame mo finnkoz franse lakaz”

* Dev Virasawmy, profeser, lingwist e ekrivin:
Li finn koz bann kriter pa serye Moris servi pou definir si enn dimounn literate: siyn so nom e finn deza al lekol. Li finn koz lor basic literacy, functional literacy e advanced literacy. Dapre li, plis ki 50% dimounn na pa literate dan Moris. Li finn dir ki enn tigit dimounn mem ki pe benefisye system lekol e pe defann li.

* Tove Skutnabb-kangas, mamb ziri dir ena 4 kimanyer definir lang maternel:
1. the language you learn first
2. the language with which you identify
3. the language you know best
4. the language you use most
Lerla li dir ki 2 dernye definisyon la napa respekte drwa imin.

* Mr Choychoo, polisye retrete:
A top personality says he cannot read Kreol… At an International Writers’ Conference, a Mauritian writer says he cannot read kreol… then can somebody explain to me why in some 40 years of career as a policeman, I have never, ever encountered a magistrate being perplex at the statements being read and deposed in Court, 90% of them being in Kreol!”

* Pli zenn temwin, enn tifi 10 zan, ti donn enn temwayaz sokan!
Li finn rakonte ki letan li ti dan 4yem, lane pase Miss ti met enn system akot sak fwa may enn zanfan pe koz Kreol dan klas ouswa andeor klass, li bizin pey enn lamann Rs 1.00 ! An plis, Miss met zanfan veye pou raport zanfan ki koz Kreol.

* Pushpah Lallah finn temwayn lor ka konstitisyonel ki Federasyon Playgroups ti mete kont Gouvernman. Sa ti fors gouvernman pou pran langazman pou pran an konsiderasyon lang maternel dan preparasyon curriculum guideline pou Pre-skoler.

* Souresh Ramsewok, enn paran ki ti temwayn so partisipasyon dan kess FPSP:
‘ Gras a bhojpuri e Kreol, mo zanfan inn ariv dan Form VI zordi…. Mo pare pou al ankor lakour zordi.”

* Profesor Phillipson – Chairperson:
“Wonderful to have an example of parent power!”

* Gilbert Ducasse, profeser primer:
“ Pa donn valer ki bizin a langaz maternel.. enn krim ki pe fer kont zanfan – ledikasyon vinn enn fardo.”

Marie Claude Jolicoeur, depi Rodrig:
“ Depi tibilo mo pa ti gayn drwa koz Kreol. Mem pou al twalet mo bizin koz an Franse. Byin souvan mo retourn lakaz mouye… akoz mo pa ti konn dimann sa an Franse. ”
“ Kouma pou partisipe kan ou gayn boufone ?” Profeser dir : “Ena dile patat inn kol ou lalang… To zis bizin al plant patat …”

Ally Hossenboccus, profeser Prevoc:
“Pli gran reisit, se fer zanfan interese, kontan. Kan ena klas Kreol, zanfan kontan. Sa ena enn bon linflians lor lezot klas.”

Lindsay Dhookit, lektyurer Liniversite Moris:
‘ Zot servi Kreol dan Kanpayn electoral, lerla li vinn lingua-non-grata.”

Linley Couronne, Amnesty Internasyonal:
“CPE vyol drwa zanfan, amenn zot ver lesklizyon.’

Tuesday 20 October 2009

Tribinal pou ekout ditor ki lekol pe fer kan pa servi langaz maternel.

Enn Premyer dan Moris !
Hearing pou ditor ki non-itilizasyon lang maternel dan lekol finn koze a bann zanfan finn koumanse zordi dan Grann Rivyer kot Ledikasyon pou Travayer.Enn panel konpoze de bann lingwist internasyonal ek Morisyin byin koni dan zot domenn pou ekout 50 temwayaz ziska Vandredi e apre pou donn enn verdik.
Mamb Ziri depi dan drwat : Beban Sammy Chumbow, Tove Skutnabb-Kangas, Vidya Golam, Robert Philipson, Vinesh Hookoomsing, Medha Devi Moti, Jean Claude Bibi,

ek Alain Ah Vee ki pe azir kouma sekreter Tribinal.



Enn lasistans byin atantif.

Henri Favory fer so depozisyon.

Alain Muneean temwayn so leksperyans dan Terre de Paix ek ABAIM.


Parmi bann dimounn ki finn depoze zordi, Kamarad Alain Muneean finn koz lor vyolans ki zanfan demontre kan zot langaz reprime e de lot kote kouma veritab kreativite bourzone kan servi lang maternel. Zanfan pli gran lingwist ki egziste kan ou liber so langaz, li dir.

Bann lezot depozisyon ti siper interesan e ousi byin pwayan....

Premye temwin a labar - Ragini Kistnasamy pou LPT finn met lepake (! depoz par dizenn dokiman depi seki lalwa Moris dir lor size langaz ziska enn parti bann materyel pibliye par LPT. Pil par Pil dokiman finn antase . Bel travay aswar pou bann ziri.
Swivan, Rada Kistnasamy pou LPT finn sifre poursantaz pass ek fel dan legzame e ousi konklizyon ofisyel MES lor sa bann sif la. Grav. Byin grav!
Apre sa, Jimmy Harmon depi Biro Ledikasyon Katolik finn temwayn leksperyans depi enn proze pilot avek aster plis ki 300 zanfan ki finn servi kreol Morisyen e finn vinn literate byin vit kan anfet zot ti finn fel 2 fwa CPE. Prosin letap li dir bizin enn legal framework.
Henri Favory- finn temwayn kouma enn ex profeser ki ena 33 1/3 lane leksperyans e ousi kreater teat… tanto tris, tanto zwaye, li finn rapel. Boukou soufrans ki limem finn viv kouma enn zanfan kan so kamarad ti imilye akoz langaz. Kreasyon lie avek langaz , li dir. Kan ou fini dir zanfan ki pou fer , li pa kree me li pe zis kopye e ou pe touy so kreativite.
Vimala Lutchmee rakonte kimanyer li finn geyn sok so lavi kan li geyn akizasyon par let ki li pe anpes lekol pre-primer kot li travay fonksyone par dekouraz rekritman zanfan akoz li koz kreol ar zot.
Robert Furlong, enn serser indepandan, ki pa ti gayn drwa koz kreol lakaz , aster finn rekeyir tou bann ekri depi lontan. Ansam avek so koleg Ramharai, li pou byento sorti dezyem volim - lane 1969 -2009.
Arnaud Carpooran , editer diksyoner Morisyin finn donn bann legzanp byin interesan so bann leksperyans an tan ki profeser e abitan Ste Croix dan form bann kess study.

Bann ziri finn kestyonn tou bann temwin. Piblik ki ti asiste finn vremem dekouver oubyen aprann boukou zafer .
Pou le moman, nou lang maternel ankor pe viv enn zistwar revoltan.
Leker gro avek lespwar ki enn zour, nou kapav trouv rekonesans ki lang kreol morisyin bizin ena, nou donn zot rande-vou pou pa mank lezot hearing apartir 10er dime ziska Vandredi.

Saturday 17 October 2009